Unprepared

Idag hände det något fruktansvärt obehagligt när jag och Dakota satt i bussen påväg hem från Antwerpen. 
En hemlös man och en annan man satt bredvid varandra och efter en stund började mannen gnälla på den hemlösa för att han höll på att packa om i sina väskor en hel del. Den hemlösa mannen blev då ganska irriterad själv och slängde ner alla sina saker på golvet så att de låg helt utspridda. Sedan ställde han sig upp och började sakta packa ihop allt igen. Bland hans saker låg det en kökskniv som han tillslut plockade upp, men istället för att lägga den i väskan som de andra sakerna höll han kvar i den och fortsatte packa. Jag började bli väldigt orolig då jag och dakota satt precis bredvid och hann tänka en hel del om vad som snart skulle kunna hända. Kanske skulle han hugga ner den andra mannen och sedan oss? Det är konstigt hur snabbt hjärnan hinner reflektera under pressade situationer. Men han gjorde ingenting, bara fortsartte packa ihop. Men tillslut la det andra mannen märke till kniven och slet den ifrån den hemlösa mannen och gick för att visa busschauffören vad som pågick. Den hemlöse mannen följde efter och sa "ge tillbaka den, jag har inte gjort något!". Men istället tog mannen ett (mycket hårt) stryptag om honom. Man kunde höra hur han kämpade för att andas och hans ansikte blev helt rött. Jag hann känna en viss panik av att han skulle ta livet av honom, men tillslut släppte han för att istället brotta ner honom i ett säte och då ringde en pojke polisen. Då polisen kom satte de handklovar på den hemlöse mannen som fortfarande sa "jag har ju inte gjort någonting!" och tog iväg honom och den andre mannen.
 
Men usch så illa de kunde ha gått! Jag hamnade i nog stor chock av bara det där. Man märker hur tur man haft som sluppit hemskheter som det här hemma!
 
Men jag kan inte låta bli att tycka synd om den hemlösa som egentligen inte gjorde något mot den andra. Allt började ju egentligen med den andra mannens missnöje över något fånigt. Men samtidigt var det väldigt skönt att kniven blev beslagtagen. Vi vet ju faktiskt inte vad eller om han tänkt göra något.

Kommentarer
Postat av: Mamma

❤️Förstår dina känslor. Kramkram

2014-03-06 @ 21:09:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0